Wallerström, Thomas: Kunglig makt och samiska bosättningsmönster

Studier kring Väinö Tanners vinterbyteori

För hundra år sedan, kom geografen Väinö Tanner (1881– 1948) till skoltsamernas vinterbyar i Petsamo, folktomma utom under vinterns kallaste och mörkaste tid.

Människorna samlades då efter att familjevis ha levt i olika resursområden med flyttningar i en årscykel. Nu möttes också Norrãz, ett forum för politik, rättskipning och fördelning av resurser, till synes lika uråldrigt som vinterbyn – en survival bortanför stater och modernitet?

Tanner tänkte sig att alla samer med fångstekonomi en gång i tiden levt som skolterna. Nordiska forskare accepterade teorin, kanske mest i brist på alternativ. Tanners teori är ohållbar. Svenska 1600-talskartor visar inte vinterbyar som han trodde, utan i stället statliga, politiska utposter. Tidens maktdoktriner kring människor, äganderätt och landskap, hade fått fäste (c:a 1600). Kolonialismen stod för dörren. Boken handlar om samisk kulturhistoria och kunglig makt vid introduktionen av den territoriella statens princip, men även om hur en teori från 1929 blev ett axiom.


Thomas Wallerström (f. 1950) är arkeolog; professor emeritus vid Institutt for historiske studier, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU), Trondheim.

Institute for Comparative Research in Human Culture (IFSK), Series B: 165

Innehåll

Förord

AVDELNING 1. INLEDANDE DEL

Kapitel 1 – Vinterbyarna och staten
Tvivel
En utmaning
Undersökningen
”Begynnande statlighet”
Om Nordskandinavien, cirka år 1600, och den territoriella statens princip
Mer om dominiumläran och regalrätten
Vad var då regalrätten, närmare bestämt?
Vad visade 1600-talskartornas kåtaliknande markeringar – vinterbyplatser eller annat?
Politiska aktörer
Terminologi
Fortsättning

AVDELNING 2. VINTERBY-PROBLEMATIKEN

Kapitel 2 – Teorin
Vinterbyteorins betydelse
K.B. Wiklunds hypotes
Tanners och Wiklunds kulturteoretiska utgångspunkter
Samhällsrekonstruktioner
Problem
Kritik
Summering
Undersökningens fortsättning

Kapitel 3 – Vegetationshistoriska studier i Arvidsjaur
Av Ulf Segerström, Eva-Maria Nordström och Thomas Wallerström
Utgångspunkter
Undersökningslokalerna
Material och metoder
Provberedning och pollenanalyser
Kyrk- och marknadsplatsen i Arvidsjaur
Torvlagerföljden och analyserna
Arvidsjaur-diagrammet – Resultat och tolkning
Slutsatser

Kapitel 4 – Vegetationsutvecklingen i Rounala och Markkina
Av Ulf Segerström, Eva-Maria Nordström och Thomas Wallerström
Rounala och Markkina – äldre uppgifter
Utgångspunkter
Material och metoder
Rounala forna kyrka
Rounala-diagrammet – Resultat och tolkning
Slutsatser – Rounala
Markkina (Enontekis, ”Tenetäkis backe”)
Markkina-diagrammet – Resultat och tolkning
Slutsatser – Markkina
Paittasjärvi
Paittasjärvi-diagrammet – Resultat och tolkning
Markkina, Arvidsjaur och Rounala – Tre kyrkplatser i jämförande perspektiv
Lång tid av naturlig dynamik
Bränder och bete
Odling, bebyggelse och präst
Ödeläggelse och igenväxning
Diskussion
Fortsättning

Kapitel 5 – Vinterbyar i Nordskandinavien?
De så kallade prästrelationerna
Officiell korrespondens
Fanns vinterbyplatserna på annan plats än där de hittills sökts?
Arkeologers sökande efter vinterbyar i Lule lappmark
Problem
Ytterligare undersökningar i Lule lappmark
Vinterbyar i Pite lappmark?
Vinterns bosättningar som arkeologiskt problem – om de så kallade härdraderna
Steintjørna, Brodtkorbneset och Kiellajoenkangas
Summering
Christian Carpelans undersökningar i Kemi lappmark
Nukkumajoki – Arvidsjaur – Sirkas – Markkina – Rounala
Nukkumajoki-komplexet i perspektiv av rysk, svensk och dansk-norsk administration
Konklusion
Exkurs: Reflexioner kring talvatis-namnen

AVDELNING 3. KUNGLIG MAKT I LAPPLAND, CIRKA ÅR 1600

Kapitel 6 – Kyrkplatserna i samernas, birkarlarnas och fogdarnas landskap
Samiska preferenser i kyrkplatsernas lokalisering? Eller statliga?
Om de tre kyrkplatserna före kyrkornas tid
Birkarlars samiska kontakter och fogdars mötesplatser
Politisk kontroll
Exkurs: Okända medeltidskyrkor i lappmarkerna?

Kapitel 7 – Om samerna och den territoriella statens princip
1600-talskartorna
Från gåva till skatt – om implementeringen av dominiumläran
Europeisering
Politiska utposter
Kungamaktens ambitioner
Cirkumpolära vinterbyar? Eller statliga utposter?
Summering
Samisk rättskipning?
Daniel Hjort, igen

AVDELNING 4. AVSLUTANDE DEL

Kapitel 8 – Utblick
Den östsamiska vinterbyn i Nordskandinavien?
1600-talskartorna
Samernas möte med den territoriella statens princip
Om ”den östsamiska analogin”
Ett nytt forskningsläge
Vinterbyteorins konservering
Slutord

Referenser

Bilagor

Bilaga 1. Daniel Thordsson Hjorts berättelse; daterad Hornötorp
den 28 april 1606 (efter originalet i Riksarkivet). Ur Handlingar rörande
Skandinaviens historia, Vol. 39 (s. 189–207).

Bilaga 2. Supplement (tabeller) till kapitel 3–4

Bilaga 3. Konung Karl IX:s svar på samernas i Torne Lappmark skrivelse
om uppbyggandet av en kyrka på Tenetäkis backe, om marknadstiderna
och andra handelsförhållanden; daterat Stockholm den 13 oktober 1604
(efter Riksregistraturen). Ur Handlingar rörande Skandinaviens historia, Vol. 39 (s. 181–184)

Bilaga 4. Nya resultat från Eskil Olssons Rounala-utgrävning 1915.
Av Kerstin Lidén, Markus Fjellström och Thomas Wallerström.

Summary

Summary: Royal Power and Sámi Settlement Patterns. Studies concerning Väinö Tanner´s Wintercamp Theory


ISBN 978-82-7099-907-1, 322 sider, innbundet
Format: 17x24 cm, vekt 0,9 kg, publiseringsår 2017, språk: svensk