Sigurdur Jónsson et al.: Parallellspråk og domene

Terminologi, fagspråk og fagkommunikasjon er et forskningsområde med lange tradisjoner i og utenfor Europa. Fagfeltet opplever økende sosial relevans i den globaliserte samfunnsutviklinga og er et sentralt element i utforminga av nasjonale språkpolitiske strategier.

Formålet med denne boka er å diskutere to sentrale språkpolitiske begrep, parallellspråklighet og domenedynamikk, i nordisk fagkommunikasjon. Boka tar sikte på å kartlegge bruken eller fraværet av begrepa i den offentlige diskusjonen. Det legges også fram forslag om tiltak mot den stadig økende bruken av engelsk som lingua franca, spesielt innenfor universitetssektoren.

Etter noen innledende perspektiver i kapittel 1, legges det i kapittel 2 et snitt på langs gjennom hvert språk i Norden. Til dette formålet er det valgt et sett av parametere som er adekvat når vesentlige aspekter ved det behandlede problemkomplekset skal belyses. Slik er det mulig å lage en bærekraftig sammenlikning av holdninger i de enkelte språksamfunna. Disse oppsummeres i kapittel 3.

På dette grunnlaget drøftes i kapittel 4 nøkkelbegrepa domene, domenedynamikk og parallellspråklighet som en generell forebyggingsstrategi mot domenetap. De mange betydningsfasettene ved disse begrepa forsøkes klarlagt, og samtidig gis det et bidrag til mer nyanserte definisjoner som forutsetning for en fruktbar diskusjon.

I kapittel 5 legges det fram en vurdering av analyseresultata, det utledes prinsipper for den fagkommunikative planlegginga og foreslås framtidige tiltak utover de som alt er igangsatt i de enkelte land. Dette avsluttes med ’Den nordiske modellen’ for språkplanlegging.

Forfatterne er Sigurður Jónsson (fil.dr., fyrrverandi aðstoðarforstöðumaður þingfundaskrifstofu Alþingis), Christer Laurén (professor emeritus i svenska språket vid Vasa universitet), Johan Myking (professor i nordisk språkvitskap ved Universitetet i Bergen) og Heribert Picht (professor emeritus i terminologi og fagsprog ved Handelshøjskolen i København).


Innhold

Forord 5

Innhold 7

1 Språk er makt. Makt er språk 12

1.1 Forskaren, ekonomin och lingua franca 12

1.1.1 Idéer och patent 12

1.1.2 Att tänka på engelska 13

1.1.3 Att bli citerad 14

1.1.4 Neutral engelska? 15

1.1.5 “Varje språk öppnar nya perspektiv” 16

1.1.6 Varför lyckades klassresan? 16

1.1.7 Paradoxen 17

1.2 Målsetjing 17

1.3 Opplegg, disposisjon og dokumentasjonsgrunnlag 19



2 En oversigt over nyere sprogpolitiske initiativer inden for de enkelte sprogsamfund – hidtidig udvikling 21



2.0 Kort historisk oversigt – hvordan opstod initiativerne og de nye begreber? 21

2.1 Dansk 22

2.1.0 Oversigt 22

2.1.1 Centrale sprogpolitiske dokumenter 22

2.1.2 Domæne og domænetab 23

2.1.3 Parallelsproglighed 24

2.1.4 Terminologi 25

2.1.5 Sprog på de højere uddannelser og i forskning 26

2.1.6 Fremmedsprogsundervisning 27

2.1.7 Magt og værdier 28

2.1.8 Tiltag 29

2.1.9 Opsummering 30

2.2 Finska 30

2.2.0 Översikt 30

2.2.1 Centrala språkpolitiska dokument 32

2.2.2 Domän och domänförlust 33

2.2.3 Parallellspråkighet 34

2.2.4 Terminologi 34

2.2.5 Språk i högre utbildning och forskning 35

2.2.6 Främmande språk 36

2.2.7 Värdegrunder 37

2.2.8 Åtgärder 37

2.2.9 Sammanfattning 38

2.3 Isländska 39

2.3.0 Översikt 39

2.3.1 Centrala språkpolitiska dokument 39

2.3.2 Domän och domänförlust 41

2.3.3 Parallellspråk 43

2.3.4 Terminologi 43

2.3.5 Språk i vidaregående utbildning och forskning 44

2.3.6 Fremmandespråksundervisning 44

2.3.7 Makt och värden 46

2.3.8 Åtgärder 47

2.3.9 Sammanfattning 47

2. 4 Norsk 48

2.4.0 Oversyn 48

2.4.1 Sentrale språkpolitiske dokument 48

2.4.2 Domene og domenetap 50

2.4.3 Parallellspråksbruk/parallellspråklegheit 50

2.4.4 Terminologi 52

2.4.5 Språk i høgare utdanning og forsking 54

2.4.6 Undervisning i framandspråk 55

2.4.7 Makt og verdiar 56

2.4.8 Tiltak 58

2.4.8.1 Strategiske vedtak 58

2.4.8.2 Parallellspråklege samandrag 58

2.4.8.3 Akademiske språksenter 59

2.4.8.4 Økonomiske perspektiv 59

EKSKURS: Kontrasten – næringslivet 59

2.4.9 Oppsummering 60

2. 5 Svenskan i Sverige 61

2.5.0 Översikt 61

2.5.1 Centrala språkpolitiska dokument 62

2.5.2 Domän och domänförlust 63

2.5.3 Parallellspråkighet 65

2.5.4 Terminologi 66

2.5.5 Språk i högre utbildning och forskning 67

2.5.6 Främmande språk 69

2.5.7 Värdegrunder 69

2.5.8 Åtgärder 70

2.5.9 Sammanfattning 70

2.6 Finskan och svenskan i Finland och deras domäner 71

2.6.0 Översikt 71

2.6.1 Centrala dokument om språk 71

2.6.1.1 Språkprinciper för Helsingfors universitet 72

2.6.2 Domäner och domänförlust 73

2.6.3 Parallellspråkighet 74

2.6.4 Terminologi 74

2.6.5 Främmande språk och de två nationalspråken i Finland 74

2.6.6 Språk i högre utbildning och forskning i Finland 75

2.6.7 Värdegrunder 75

2.6.8 Åtgärder för svenskan i Finland 75

2.6.9 Sammanfattning 76

2.7 Färöiska och grönländska 76

2.7.1 Färöiska 76

2.7.2 Grönländska 77

2.8 Samisk 79

2.8.0 Oversyn 79

2.8.1 Sentrale språkpolitiske dokument 80

2.8.2 Domene, domenetap og parallellspråk 81

2.8.3 Terminologiarbeid 82

2.8.4 Språk i høgare utdanning og forsking 82

2.8.5 Makt og verdiar 83

2.8.6 Tiltak 83

2.8.7 Oppsummering 84

2.9 Oppsummering av kapittel 2 85



3 Sammenligning af de nyere nordiske sprogpolitiske initiativer 86



3.0 Deklarationen om nordisk sprogpolitik 86

3.1 Domene og domenetap 86

1. Den nordiske deklarasjonen og dei kulturelle ‘trusselvurderingane’ 86

2. Om definisjonen av ‘domene’ 87

3. Differensiering av definisjonane 87

4. Andre domene-omgrep innanfor taksonomien 87

5. Oppsummering 88

3.2 Parallelsproglighed 88

1. Parallelsproglighed og tosprogethed 88

2. Nationalsprogets stilling 88

3. Parallelsproglighed som fagsprogligt planlægningsprincip 89

4. Parallelsproglighed som fagsproglig planlægningsstrategi 89

3.3 Terminologi 90

3.3.1 Ekskurs: Nordterm 92

3.4 Språk i høgare utdanning og i forsking 92

3.5 Framandspråksundervisning 93

3.6 Makt og verdiar 94

3.7 Tiltag 95



4 Domænetab og parallelsproglighed – en kritisk vurdering 98



4.0 Introduksjon 98

4.1 Domene og domenetap 99

4.1.0 Domenedynamikk – eit ‘opent’ system? 99

4.1.1 Hvad er domæner? 100

4.1.2 ‘Domenetap’ slik det er brukt i materialet 100

4.1.2.1 Domene som ‘situasjonstypar’ 101

4.1.2.2 Domene som ‘språkbruksområde’ 102

4.1.2.3 Domene som ‘kunnskapsområde’ 103

4.1.2.4 Domene som ‘fagområde’ 104

4.1.2.5 Domene som ‘økologiske vilkår’ 105

4.1.2.6 Domene som ‘sosiale’, ‘kognitive’ og ‘lingvistiske’ område 106

4.1.3 ‘Emiske’ vs. ‘etiske’ domene 107

4.1.4 Domene, akademiske språkval og vilkår for styring 109

4.1.5 Domene – status vs. korpus? 110

4.1.5.1 Hvilken slags domæner berøres af domænetab? 111

4.1.5.2 Hvad går tabt? Domænetabets konsekvenser 112

4.1.6 Horisontal og vertikal spesialisering 113

4.1.7 Konsekvensar for operative språkstrategiar? 115

4.2 Parallelsproglighed 116

4.2.1 Begrebets oprindelse 116

4.2.2 Generelt om parallelsproglighed 116

4.2.3 Parallelsproglighed i nordiske sammenhæng 117

4.2.4 Analyse af og kommentarer til begrebet ‘parallelsproglighed’ 119

4.2.4.1 Generelle udsagn om begrebet parallelsproglighed 120

4.2.4.2 Udsagn om absolut parallelsproglighed 121

4.2.4.3 Udsagn om funktionel parallelsproglighed 122

4.2.4.4 Parallelsproglighed som fagsprogligt planlægningsredskab 122

4.2.4.5 Sociolingvistisk relaterede udsagn 124

4.2.4.6 Domænerelaterede udsagn 125

4.2.4.7 Udsagn om undervisningssprog 127

4.2.4.8 Udsagn om publikations- og formidlingsvirksomhed 128

4.2.4.9 Yderligere spørgsmål 128

4.2.5 Forsøg på en begrebsafklaring og forslag til definitioner 130

4.2.5.1 Parallelsproglighed som sprogplanlægningsinstrument 131

4.2.5.2 Parallelsproglighed som menneskelig evne 132

4.2.6 Parallelsproglighedens potentiale 133

4.2.7 Nogle overordnede spørgsmål 133

4.3 Realisering af den nye nordiske sprogpolitik 134

4.3.0 Indledning 134

4.3.1 Nationale institutioner 135

4.3.2 Universitære institusjonar 136

4.3.2.1 Danmark 137

4.3.2.1.1 Center for Internationalisering og Parallelsproglighed (CIP) 137

4.3.2.1.2 DANTERMcentret 138

4.3.2.2 Språkcentraler vid universitet i Finland (och deras kulturella

implikationer) 139

4.3.2.3 Island 141

4.3.2.4 Noreg 141

4.3.2.4.1 Oslo: Språkleg kompetansesenter 141

4.3.2.4.2 Bergen: Senter for språktenester 143

4.3.2.5 Sverige 144

4.3.2.6 Nordisk parallellspråksnettverk 144

4.3.3 Språksenter: Frå ‘utgreiingsdiskurs’ til ‘handlingsmodus’? 145

4.3.4 Terminologisentralar og anna terminologiarbeid 146

4.3.4.1 Det institusjonaliserte terminologiarbeidet – til liten nytte? 147

4.3.4.2 Virksomheder og myndigheder 150

4.3.4.3 Ein analyse av manglande resultat i Noreg – kritikken

av Mål og meining 151

4.4 Opnåede resultater – en vurdering 156

5 Resultater og konklusioner 159



5.1 Vurderende sammenfatning af de hidtidige kapitler 159

5.2 Fem prinsipp i fagkommunikativ planlegging 164

5.2.1 ‘Språkstyring alltid mogeleg?’ 164

5.2.2 ‘Det usikre’ – og kva så? 165

5.3 Åtgärder för att främja utbyggda språk i konkurrensen med

de stora linguae francae 167

5.4 Den nordiske modellen 170

5.5 Utfordringen 172


Litteratur 173

Anneks til 4.2.4 – om ‘parallelsproglighed’ 184

Danske dokumenter 184

Norske dokumenter 186

Nordiske dokumenter 189

Karakteristiske træk ved begrebet “parallelsproglighed”, som kan udledes af det ovenfor anførte materiale: 190

Kategorisering af de karakteristiske træk 192


ISBN 978-82-7099-726-8, 192 sider, heftet
Format: 17x24 cm, vekt 0,7 kg, publiseringsår 2013, språk: flerspråklig